Så har då
skolan dragit igång, i alla fall nästan. Det funkar som sagt var inte riktigt
på samma sätt här som i Sverige, även om det där med schema kan vara en hel
vetenskap för att förstå sig på även på LiU. Det går inte så här i början att
få ett exakt schema för de kurer man ska läsa utan istället tilldelades vi ett
schema som bara visar vid vilka tillfällen det kommer vara föreläsningar inom
de ämnen som vi har men inte exakt vilka kurser det är. Så får man ta första
veckan till att dyka upp vid alla föreläsningstillfällen och se om det är en
kurs man ska läsa eller inte.
Så i måndags
slet vi oss upp i ottan för att kunna vara på plats på Kikuyu campus klockan
åtta i hopp om att i alla fall någon av oss skulle ha föreläsning, vi var dock
ganska övertygade om att det inte var båda. Jag "vann" och det visade
sig att det var en av mina kurser - Africa and the Black Diaspora. Så långt
allting bra, efter lunch var sen nästa tillfälle och det visade sig även det
vara en av de kurser vi skulle läsa - Public Administration and Development in
Africa. Kruxet här var dock att föreläsaren inte dök upp, så det var bara att
bege sig hemåt, imorgon ska vi göra ett nytt försök då det andra
föreläsningstillfället i denna kurs ligger.
Igår,
tisdag, kunde vi dock unna oss en sovmorgon då det inte var föreläsning förrän
klockan 16. Detta blev halvt lyckat då det var en kurs vi skulle läsa -
International Relations - och föreläsaren dök även hon upp. Problemet var bara
att inga andra studenter gjorde det, eller det var från början sju andra också
men de insåg efter en snabbgenomgång av kursens innehåll att de hamnat fel så
det blev inte så mycket mer av den föreläsningen.
Så tre
kurser har vi, eller i alla fall jag då Amanda inte läser Black Diaspora, klart
för oss att och när de går. Men de övriga två vi hoppats på att läsa verkar
inte bli av denna terminen så idag var vi på campus för att försöka få lite
klarhet i vilka alternativ vi har, något som vi ska fortsätta undersöka
imorgon.
Det om
skolan, och nu över till helgen som var och lite nöjen.
På
lördagskvällen tog Linda, som vi bor med, och hennes kompisar med oss ut för
att visa oss Nairobi by night. Vi skulle till vad dom kallade Nairobis Red
Light District vilket jag inte vet om det var en seriös liknelse då det enda de
hade gemensamt var att det var många ställen på samma gata som alla serverade
alkohol. (Jag har i och för sig aldrig varit på Red Light men som jag har
förstått det ska de ställena erbjuda lite mer än vanliga nattklubbar.) Innan vi
kom så långt vi dock uppleva lite nostalgi (om man nu kan uppleva det) från de
glada tonåren då vi stannade till på en parkering och stod där och drack vodka
i nån timme. Bara det gjorde kvällen minnesvärd i mina ögon, men även
fortsättningen var även den mycket bra. Kenyaner är hemskt vänliga.
Trots att
timman blev sen i lördags kravlade vi oss upp rätt tidigt på söndagen för att
möta upp filmaren Raffo från Kibera, där han numer bara jobbar och inte bor,
som skulle visa oss runt lite i just Kibera, med sig hade han även kollegan Jessup.
Om detta vet jag inte riktigt vad det finns att berätta, själv finner jag det
lite olustigt att gå runt och titta på andras elände, även om det såklart kan
vara nyttigt och intressant att se. Det var tydligt
att den första engelska fras barnen får lära sig i skolan är "how are
you?". Vi fick oss även en titt in i Jessups lilla etta utrustad med allt
man behöver, soffa, säng, dator, högtalare och spritkök. Vill ni få er en
bättre bild av hur det kan se ut att bo i Kibera kan ni följa länken nedan
vilken tar er till en liten film som är gjord av några av barnen på
ungdomscentret där Raffo och Jessup arbetar, https://www.youtube.com/watch? v=mHxzOPHRafI .
Några bilder
blir det inte denna gång.
Kamratligen
Edvin
Ericsson - Bloggare
Hade jag hängt på en parkering i Nairobi å druckit vodka så hade jag fått en stark känsla av "japp, nu har jag gjort det, jag är liksom klar" :)
SvaraRaderaFick läsa på om diaspora innan jag fattade (?) vad kursen handlar om...
Black diasporan skulle nog många behöva läsa på. Visste inte riktigt själv.
SvaraRaderaParkering + vodka i Nairobi stod överst på The Bucket List. Nu kan en leva med frid i själen.