Faktiskt inte en vanlig dag

Vaknade motvilligt, tvingade i mig torr frukost, gick buttert till bibblan och släpade mig sen hem för att tråkplugga - trodde jag. Istället somnade jag om och sov gott i 2h fram till lunch. Efter den utomordentligt goda måltiden åt jag ett paket kakor (japp, ett helt). Sen skojade en lång stund i den sköna poolen och på det följde en smarrig kopp kaffe på terassen. Därefter var jag - tro det eller ej - redo att ta tag i mina sysslor och svängde ihop en blygsam liten analys av Ryssland och Ukraina. Det var min dag det. Hoppas ni har gjort exakt samma saker.

Bifogar badbilder så ni kan se hur härligt jag har haft det.

Gott så. 

/Amanda

Ett blogginlägg om en safari

Förra veckan insåg vi att det redan gått en månad här nere och i och med det även nästan en tredjedel av själva studietiden här i Nairobi, resterande del består som bekant av praktik på en skola i Ngong strax utanför Nairobi. Denna insikt bidrog till lite panik att vi måste ta tag i att faktiskt se oss omkring lite och upptäcka Kenya. Efter att ha spanat in lite olika alternativ bestämde vi oss till slut för att åka till Nakuru, Kenyas fjärde största stad med sina 400 000 invånare belägen cirkus tre timmar med buss från Nairobi. En busstur, precis som alla andra här nere, var en upplevelse i sig och efter nån timme började man tvivla på om det faktiskt är vänstertrafik de har här då vi spenderade minst lika mycket tid i högerfilen. (En längre redogörelse om bussresandet kommer senare.)

Men fram kom vi och vid liv var vi!

Nakuru var en trevlig, och som vi uppfattade det, liten stad, men nu han vi heller inte utforska den särskilt mycket. Men det fanns ett annat lugn mot hur det är här i Nairobi där det är folk och bilar precis överallt hela tiden. Fredagseftermiddagen var inte allt för upphetsande utan spenderades med att vandra runt lite i stan och njuta av våra hotellrum som hade både dubbelsäng och en TV som erbjöd sju flimriga swahilikanaler och en minst lika krass kanal på engelska. Nakuru är lite av en knytpunkt från vilken man bara har några timmar till en rad olika nationalparker. Vi hade bestämt oss för Lake Nakuru som, förutom att erbjuda chans på "The Big Five", även var känd för sitt rika fågelliv och vi hade hört rykten om att över en miljon flamingos kunde samlas där samtidigt. Så vi blev lite besvikna när det första taxichaffisen (Arthur) berättade innan vi gav oss iväg var att flamingopopulationen gått ner sig avsevärt senaste åren på grund av att sjön, om jag fattade det rätt, drabbats av övergödning de senaste åren vilket lett till att det inte finns så mycket käk.

Men det var fett värt ändå. Egentligen hade det inte ens behövts några djur, bara att åka runt att titta på naturen var fascinerande nog och från en utkiksplats med utsikt över hela sjön och slätterna runt omkring med skymtandes bergen i bakgrunden var synen fantastisk. Nu fanns det ju faktiskt även en hel del djur och vi skådade bland annat mängder av vattenbufflar, zebror och gaseller, samt ett gäng lunchande giraffer och trötta noshörningar. Och vildsvin. Såklart! Några lejon träffade vi tyvärr inte på, men vi såg platserna där de brukade ligga och ta igen sig!!! OMG!!!! Arthur påpekade flera gånger att man som vi inte skulle åka på safari mitt på dagen utan att man ska gå upp tidigt för då är djuren som mest aktiva, och ligger inte och softar i skuggan för att slippa undan solen. Han tyckte också att juni/juli egentligen var bäst då regnperioden precis har varit och parken inte är lika uttorkad. Vi var trots detta mycket nöjda med våran första safari, så pass nöjda att vi bestämde oss för att hoppa på bussen tillbaka till Nairobi redan samma eftermiddag.

På tal om att va nöjd så kan det vara värt att tillägga att jag varit ute och sprungit två gånger denna vecka.

Kämpa på farmor!

Kamratligen

Edvin Ericsson - Kenyansk löpare

Det tar sig

Tjong i medaljongen!

Nu har även jag haft lite föreläsningar. Den första ägde rum i tisdags ute i Kikuyu och handlade om internationella relationer. Föreläsaren var utmärkt pedagogisk och gav mycket exempel och liknelser. Aldrig förr har jag antecknat så intensivt. Man hann absolut med, men efter 3 timmar ilade det i magen, tunnelseendet slog till och höger arm låste sig i skrivkramp. Stavning och läsbar handstil var bara att glömma.

 I skrivande stund är jag nyss hemkommen från min andra föreläsning som blev i Law & Society. Än så länge känns den som en ganska stor utmaning på grund av många nya sociologiska begrepp som klassen arbetat med under tidigare år (har hoppat in på år 4 i sociologi). Det är möjligt att jag jobbat med dem också, men nu är de så lömskt maskerade bakom engelskan. Samtidigt verkar kursen väldigt intressant och föreläsaren och klasskompisarna är tålmodiga med min förvirrade uppsyn, så det ska nog gå vägen. Idag handlade det om lagen ur ett historiskt perspektiv samt Marx och Durkheims syner på lagens funktion i samhället. Lärde mig mycket, fick kompisar och vi slutade en timme tidigare. Drömföreläsning.

Som bonus får ni klassrumsbild och bild på Edvin på uteserveringen där vi hänger för det mesta.

Ta hand om er!
Amanda

Nytt hostel och tillbaka till Main Campus

Tjaba gänget!

Allt bra här. Sedan sist har vi mest åkt fram och tillbaka till Kikuyu i hopp om att det ska bli några fler föreläsningar. Edvins kurs African Black Diaspora har kommit igång, men med de andra är det värre. De kurser som ställdes in har vi fått ersätta med kurser inom sociologi som går på Main Campus. Vi kommer helt enkelt ha lektioner både i Kikuyu och inne i stan där vi nu bor.

Igår flyttade vi med vemod ifrån Havanna Hostel. Det känns jättetråkigt att lämna våra rumskompisar June, Linda och Monisha. Med dem under taket var det aldrig tyst. Vi diskuterade, hade dance battles, fixade hår och naglar, lånade varandras grejor och rådfrågade varandra om allt mellan himmel och jord. Vi var som en liten familj.

Nu är första gången jag har ett eget rum sen vi kom till Nairobi. Det är väldigt skönt, även om jag i sentimentala stunder kan sakna att höra min snarkande rumskompis och att väckas mitt i natten av att någon tänder den ilsket lysande taklampan. Det lär helt enkelt bli mer bekvämt där vi bor nu, men kanske inte lika party.

Rummen vi bor i nu är ganska små, men gemytliga. Jag kan sitta i sängen samtidigt som jag borstar tänderna - en dröm! Vi har tillgång till en stor veranda där vi också kan äta god frukost, lunch och middag medan huskatterna jamar hungrigt runt ens ben.

Nu bor vi dessutom inne i stan, vilket gör att vi är grannar med Main Campus och har väldigt nära till restauranger och köpcentrum. Det innebär att vi har bryggkaffe (typ) inom gångavstånd och har spanat ett konditori med (danska) kanelbullar. Har vi tur kanske vi kan hitta ett ställe med semlor. En nervkittlande jakt!

Annars inget nytt. Vi väntar som sagt fortfarande på att det ska kicka igång ordentligt, men det går ingen nöd på oss. Det finns alltid små uppdrag att ta sig an. Idag köpte jag en ny huvudkudde och Edvin hade faktiskt en lektion. Imorgon finns det en chans att kursen Internationella relationer börjar. Håll tummarna för det!

Det finns lite bilder från rummen, men det tar en förbaskat lång tid att ladda upp dem. De kanske kommer upp vid senare tillfälle om ni verkligen ber om det. 

Ha det gott!

Amanda